top of page

Framtid full av sång

Just nu befinner vi oss mellan det gamla och det nya. Advent kommer till helgen och med advent också ett nytt kyrkoår. I söndags var det Domsöndag, kyrkoårets nyårsafton, och jag förflyttades nästan 40 år tillbaka av den gamla psalmen "Det finns djup i Herrens godhet".


Jag vet att många lite svårt med domsöndagen, med tanken på en dömande Gud. Som vanligt känner jag lite tvärtom (jag har märkt att jag ofta gör det). Jag tycker om tanken på att det ska bli en domedag, en dag då rätt ska vara rätt och då det onda ska få sin dom. Jag tänker att det inte är en dag att vara rädd för utan en dag att se fram emot. Efter den dagen finns ingen ondska, inga krig, inget hat, ingen mobbning osv osv. Och den Gud vi ska möta då har redan visat sig för oss i Jesus och Jesus är jag inte rädd för.


Jag har alltid med mig en anteckningsbok på gudstjänsterna. Det hjälper mig att fokusera och dessutom kan jag samla på mig tankar och formuleringar till dikter och idéer till bilder att måla, för det poppar ofta upp sådant i mitt huvud när jag hör texterna och sångerna och ibland står ord i de gemensamma bönerna ut lite extra.
Jag har alltid med mig en anteckningsbok på gudstjänsterna. Det hjälper mig att fokusera och dessutom kan jag samla på mig tankar och formuleringar till dikter och idéer till bilder att måla, för det poppar ofta upp sådant i mitt huvud när jag hör texterna och sångerna och ibland står ord i de gemensamma bönerna ut lite extra.

På mässan söndags började vi med att sjunga nr 285 i psalmboken "Det finns djup i Herrens godhet" och jag förflyttades nära 40 år tillbaka i tiden. Jag var kanske 8 år och jag hoppade hopprep på vägen utanför vårt hus och jag sjöng denna sång, lyckligt och för full halls. Ett märkligt sångval för ett barn kan man tänka, men jag var nog lite märklig och det man kallar lillgammal. Som barn ville jag förstå och frågade mycket om det mesta och mycket om Gud. Jag älskade de vackra, stora orden i psalmerna, något som från att jag var 11 år resulterade i egna dikter. När jag hoppade sjöng jag nu "Det finns underbar förlossning i det blod som göts en gång" och som jag minns det förstod jag precis vad det betydde, att vi har blivit frikända genom att Jesus dog. Vi kan slippa domen, för Jesus tog straffet för oss allihop. Det är en sammanfattning av evangeliet på Domsöndagen tänker jag.


Psalm nr 285 är från 1700- och 1800-talet med svensk översättning av Britt G Hallqvist. Hennes böner och sångtexter har jag vuxit upp med och de har nog präglat mitt sätt att formulera mig.
Psalm nr 285 är från 1700- och 1800-talet med svensk översättning av Britt G Hallqvist. Hennes böner och sångtexter har jag vuxit upp med och de har nog präglat mitt sätt att formulera mig.

Jag sjöng "Det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång". Redan då kände jag ett mycket stort förtroende för Gud och Han hade lovat ett evigt liv utan rädsla, smärta och sorg. Jag såg verkligen fram emot en evighet tillsammans med Honom i Hans himmel. Tanken på detta fyllde mig med glädje, glädjen över att vara Guds barn och veta att inget ska skilja mig från Honom någonsin. Den glädjen och den tryggheten har burit mig genom livet och finns med i många av mina dikter och målningar även nu.


Dikt: Gå till dem. Bild: Utåt. Tusch.
Dikt: Gå till dem. Bild: Utåt. Tusch.

I vers 3 i psalmen ber vi Gud "Lär oss glömma bort vårt jag. Driv oss ut att bygga broar till en okänd morgondag". En vers som jag känner är skriven till oss i Sverige idag. Vi uppmuntras att hela tiden tänka på vårt jag, men Gud vill att vi ska se oss omkring, se varandra. Tanken på himlen ska inte få oss att stanna för oss själva och vänta, den ska få oss att agera här och nu och bygga broar där det blivit sprickor. Och vår värld är full av sprickor, mellan människor, mellan människor och naturen, mellan människor och Gud. Vi får inspireras av Jesus, i det han gjorde och det han sa. En gång talade Han om domen och då sa Han att " vad ni har gjort för någon av dessa minsta, som är mina bröder, det har ni gjort för mig" (Matteusevangeliet kap 25 vers 40. Du kan läsa helheten i vers 31- 46.). Jag har skrivit dikten "Gå till dem" utifrån den texten.


*******************


GÅ TILL DEM


Stanna inte här i värmen

Gå till dem som fryser


Stanna inte här i friden

Gå till de oroliga och rädda


Stanna inte här i tryggheten

Gå till dem som far illa


Stanna inte här i lugnet

Gå till de stressade


Stanna inte här i svaren

Gå till dem som undrar


Stanna inte här i överflödet

Gå till de hungriga


Stanna inte här i det välkända

Gå till de annorlunda


Stanna inte här i gemenskapen

Gå till de ensamma


**********************



Bilder:

  1. Spricka. Kaffe och salt

  2. Korsfäst. Akryl

  3. Vägen mot soluppgången. Kaffe


Genom att vilja gemenskap med varandra och med Gud går vi mot en framtid full av sång. Och nästa söndag får vi ta emot Jesus och sjunga "Hosianna!" = Herre rädda oss. Temana går i varandra. Från ett gammalt kyrkoår till ett nytt.

Så ett Gott Nytt (Kyrko-)År önskar jag er alla!

Jag hoppas att det ska bli ett år fullt av sång och glädje mitt i livet med sprickor och allt.


Eva Hylander November 2025


Dikten och alla tavlorna av mig, Eva Hylander


Dela gärna. Delar du bara en bild eller delar av texten, så dela länk till inlägget eller hemsidan eller berätta varifrån det kom. Tack 🙂


Vill du få mina blogginlägg i mejlen? Skriv då din mejladress i rutan under inläggen på denna sida



'Svag men ändå stark' är namnet på mina kanaler där jag delar sådant jag skapar. Titta gärna in och följ mig


Blogg

Facebook 

Instagram @svagmenandastark

Youtube


hemsidan kan du se diktbilder och digitala utställningar, beställa kort och tändsticksaskar med mina bilder på och köpa tavlor och ljus i original


Kommentarer


bottom of page