Fängelser och ramar

Vissa omständigheter kan begränsa oss till kropp eller själ, stänga in oss och göra vår värld liten. Det kan vara sjukdom, en kvävande relation, eller omöjliga krav på jobbet. En del av det som stänger in oss måste vi acceptera, men det finns också ramar och fängelser som vi inte måste vara kvar i.

Våra fängelser ser olika ut, men känslan kanske är lika, känslan att inte få luft, att längta bort, ut. Många fängelser syns tydligt, men en del döljer sig bakom bedrägligt vackra murar. Det har snöat mycket de senaste veckorna och våra känslor för det är delade. Så vackert, så ljust, så roligt för dem som kan åka pulka och skidor, men också så besvärligt. Min kroniska sjukdom* begränsar mig alltid. Den gör att jag inte kan arbeta, resa, eller delta i aktiviteter som de flesta, men vinter och särskilt snö gör allt ännu svårare. Det blir svårt att gå och jag som inte får ramla blir rädd och går ännu sämre. När jag inte kan röra mig blir jag snabbt iskall och det blir svårt att njuta, så jag stannar inne. Snön gör mig till en fånge i mitt hem och jag önskar att jag kunde sova mig igenom vintrarna som björnarna. Om detta skrev jag dikten MITT VACKRA VITA FÄNGELSE.

***************

MITT VACKRA, VITA FÄNGELSE

Mina fängelsemurar 

faller ner från himlen

stjärnor, flingor

lätta som dun

fjättrar mig

som en fotboja 

vid mitt hem 

Vackert är mitt fängelse 

och på rastgården 

lyser solen ibland

men så svårt att njuta

Ofriheten 

målar över skönheten

Ni kommer in från kylan

rosiga, pigga

njuter av värmen

lugnet i borgen

Jag gläds med er

och sörjer

Dikten är publicerad i min första bok SVAG MEN ÄNDÅ STARK,

Argument Förlag, 2017

*************

Fängelsemurar kan se ut på många olika sätt. De kan falla ner som snöflingor eller landa hos oss som ändrade omständigheter, som sjukdom, svår ekonomi, eller begränsande lagar och regler. De kan sättas upp av andra, men också av oss själva. Något som ser vackert och bra ut utifrån, något som till och med ser ut som frihet, kanske rikedom, ett jobb eller en relation, kan vara ett fängelse från insidan.

När man befinner sig i fängelset, i känslan att vara inlåst, är det lätt att bitterheten kommer krypande tillsammans med sorgen, ensamheten och uppgivenheten. För känslan att vara inlåst är också känslan att inte kunna göra något åt situationen. Ibland är den känslan sann. Ibland är det som det är, eller så går det bara till viss del att påverka situationen. Men även då har jag friheten att välja vad jag gör av detta faktum. Jag kan välja att förneka eller acceptera, ge upp eller ha det så bra det går. För även när jag varit mycket starkt begränsad så har det funnits något jag fortfarande kan göra. Det är inte lätt att acceptera och det är ett arbete som måste göras hela tiden och extra mycket när något blivit ännu sämre. Jag har varit i mörka svackor genom alla år som sjuk och jag får fortfarande kämpa för att vilja gå upp vissa dagar, men jag har också fått uppleva hur ett begränsat liv kan vara ett bra liv.

Ibland behöver det inte vara som det är. Ibland finns det något man kan göra åt inlåsningen. Vissa fängelser kan rivas och vissa kan man rymma ifrån. Då gäller det att hitta modet, kraften och hjälpen att kunna bryta sig ut. En sådan sak är fängelset att leva efter andras förväntningar, eller innanför oflexibla ramar som någon annan har satt upp. Känner du dig intryckt i ett hörn av alltför snäva ramar? Då är denna bild och dikten RAMARNA till dig.

*************

RAMARNA

Jag ville skriva om ramarna

Ramar som stänger inne

ramar som stänger ute

ramar som begränsar

våra drömmar

Jag ville rita upp ramarna

ramarna de rätvinkliga

ramarna de kantiga

ramarna de mörka

och oflexibla

Jag ville gå utanför ramarna

bryta mig loss ifrån dem

skapa mig en egen väg

Jag ville se vem jag

kunde vara då

**************

Visst har jag varit mycket fysiskt begränsad de senaste 20 åren, men jag har också befriat mig ifrån en del psykologiska bojor under samma tid, för jag ville skapa mig en egen väg och lära känna den jag kunde vara då. Och det var det värt.

Eva Hylander januari 2026

* Jag har hEDS - hypermobilt Ehlers Danlos Syndrom, en genetisk förändring av bindväven

---

Dela gärna. Delar du bara en bild eller delar av texten, så dela länk till inlägget eller hemsidan eller berätta varifrån det kom. Tack 🙂

---

'Svag men ändå stark' är namnet på mina kanaler där jag delar sådant jag skapar. Titta gärna in och följ mig

Blogg

Facebook 

Instagram @svagmenandastark

Youtube

På hemsidan kan du se diktbilder och digitala utställningar, beställa kort och tändsticksaskar med mina bilder på och köpa tavlor och ljus i original